Vilka vi är

Vi är en grupp arga och oroliga människor som kräver att politiker, företagsledare och beslutsfattare hörsammar våra krav. Forskarsamhällets varningar om katastrofala klimatförändringar överträffas dagligen och stundligen.
De lösningar och metoder som föreslås av forskare och i Förenta Nationernas klimatrapporter kan ge oss en både tryggare, mer rättvis och socialt hållbar värld. Men det är bråttom och vi vill att Sveriges regering och riksdag ska slå in på en ny kurs för snabbare och skarpare klimatåtgärder.
Alla som stödjer Klimatalliansens plattform är välkomna att ansluta sig för att sätta tryck bakom våra krav. Framtiden är inte ödesbestämd. Tillsammans kan vi bygga en värld med friska ekosystem och biologisk mångfald men utan fossila bränslen och skenande klimatkatastrofer.
Vi utmanar härmed Sveriges politiker och företagsledare med 15 tunga krav och åtföljande delpunkter. Arbetet med dem måste påbörjas nu och uppvisa synliga, mätbara resultat vid utgången av mandatperioden 2022- 2026.

KLIMATALLIANSENS 15 KRAV

Hoten mot framtiden växer. Det klimatnödläge mänskligheten försatt sig i, visar med smärtsam tydlighet på behovet av ett nytt förhållningssätt till vår existens på jorden. Som individer och samhälle måste vi lära oss leva i större ödmjukhet och varsamhet inför beroendet av naturen och planetens gränser. Klimatkrisen innebär på många sätt en existentiell utmaning!
Klimatalliansen kräver en genomgripande reform av regeringskansliets, statsförvaltningens och riksdagens organisation. Statsförvaltningen bör förberedas för katastrofhantering, med korta beslutsprocesser för klimatfrågorna. Formella hinder måste undanröjas för att möjliggöra historiskt stora investeringar. Det finanspolitiska ramverket måste förändras. I Statsrådsberedningen bör en kvalificerad grupp inrättas, som under statsministerns ledning organiserar och samordnar regeringens insatser.
Klimatomställningen måste påbörjas omgående och ske snabbt.
1.

Skärp klimatmålen

  • Skärp klimatmålen väsentligt och komplettera med en nationell koldioxidbudget som bryts ner på regional och kommunal nivå. Sverige ska nå netto nollutsläpp senast i tidsspannet 2035 – 2040. Det innebär en reduktion av växthusgaserna med minst 10 procent årligen.
  • Ett uppdaterat klimatramverk måste komma till stånd utan nya tidsödande utredningar
2.

Bryt kortsiktighetens förbannelse i ekonomin

  • Ändra bestämmelserna i Aktiebolagslagen så att styrelse och VD har specifikt ansvar
    för bolagets påverkan på miljö och klimat samt affäretiska risker.
  • Beskatta kortsiktiga vinster väsentligt hårdare än kapital som investerats långsiktigt.
  • Förbjud att bonusar inom företagsamheten är knutna till börskursen.
  • Redovisning av investeringar och utlåning till fossila ändamål bör vara obligatoriskt
    för finanssektorn.
3.

Påskynda elektrifieringen

  • Öka produktionen av både sol- och vindkraftbaserad el. Rikta särskilt fokus på havsbaserad kraft. Planeringsramen för vindkraft bör sättas till minst 150 TWH. Ge samtidigt kraftfullt stöd till energieffektiviseringar på alla plan.
  • Genomför radikala förenklingar av tillståndsprocesserna, samtidigt som viktiga naturvärden skyddas.
  • Öka takten i utbyggnaden av kraftnäten och ge statligt stöd till de nya metoder för lagring av kraft och effekt som utvecklats, exempelvis batterier och nätlagring.
  • Elektrifieringen av fordonsflottan bör påskyndas och siffror och årtal för kvotplikten justeras. Ökad inblandning av hållbara biodrivmedel krävs under en övergångsperiod. Risken är dock att skogsråvaran inte räcker till med hänsyn till vikten av kolinlagring i skogen. Ekvationen kräver att elektrifieringen skruvas upp samtidigt som reduktionspliktens kvoter 2020–2030 skrivs ned.
  • Försäljningen av fossildrivna fordon bör stoppas senast 2030.
  • Järnvägsnätet behöver rustas upp och byggas ut.
  • Framställ grön vätgas i stor skala för lagring och produktion av el.
  • Öka takten i utbyggnaden av laddstolpar. Kommunerna bör ta ansvar för utbyggnad och information.
  • Öka skatteavdraget vid investeringar i solpaneler.
  • Skapa skyndsamt ett robust system för återvinning av batterier och mineral i elbilar, vindkraft och solpaneler.
4.

Öka antalet kolsänkor

  • Ställ krav på klimatomställning av svenskt skogsbruk genom ett större inslag av kalhyggesfria metoder, premiera markägare som senarelägger avverkningarna för att öka kolinlagringen i skogen, öka andelen byggråvaror med träprodukter samt skydda mer gammelskog – en fråga av stor betydelse för både biologisk mångfald och de rennäringen.
  • Inför ett system där ersättning ges till bönder som binder kol i marken.
  • Återställ och bevara våtmarker.
  • Stimulera klimatsmart nötdjursbete på naturbetesmarker med hög biologisk mångfald.
5.

Börja mäta rätt saker

  • Låt kvalitativa mål kring välfärd och välbefinnande – som god hälsa, meningsfulla jobb, rättvis fördelning, friska ekosystem och stabilt klimat – vara styrande.
  • Anslut Sverige till The Wellbeing Economy Alliance (Nya Zeeland, Skottland, Wales, Island och Finland).
6.

Utnyttja nya, omvälvande tekniker

  • Tekniksprång är en viktig del av omställningen. De nya investeringarna i fossilfri batteri- och stålproduktion är löftesrika, även på global nivå.
  • Samverka med ny teknik som AI, nanoteknik, bioteknik och kognitiv teknologi för att utveckla nya sätt att möta människors behov, bland annat av karaktären upplevelser. Policyramverk behövs för att styra utvecklingen av dessa omvälvande teknologier på ett för samhället positiva sätt.
  • Ge särskilt stöd för att de nya teknologierna ska bidra till klimatomställningen.
7.

Satsa på skatteväxling

  • Genomför snabbt en skattereform med fokus på sänkta skatter på arbete och ökad beskattning på kapital, konsumtion samt uttag från naturen, inklusive utsläppen av växthusgaser.
  • Låt intäkterna från lantbrukets dieselskatt återgå till näringen i form av investeringar i grön teknik.
  • Låt skatteintäkterna från vindkraftsproduktion tillfalla berörda kommuner.
  • Balansera negativa effekter för en rättvis omställning med insatser för boende i glesbygd samt för dem som drabbas av strukturförändringarna på arbetsmarknaden.
8.

Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi

  • Driv på övergången från linjära till cirkulära produktionsmodeller.
  • Skapa kostnadsstrukturer som gynnar cirkulära materialflöden, genom skatteväxling och slopad moms på återvunna material.
  • Inför designkrav som ökar produkters livslängd – inklusive möjligheter att reparera och uppgradera – samt underlättar möjligheterna att återanvända och återvinna ingående material.
  • Den offentliga upphandlingen uppgår f n till cirka 800 miljarder kronor årligen och ska systematiskt användas för att minska utsläppen och resursanvändningen.
9.

Gör finansmarknaden grön

  • Etablera och finansiera en grön investeringsbank som underlättar såväl offentliga som privata investeringar i ny teknik, nya produkter och i en resurseffektiv produktion.
  • Stoppa pensionsfondernas och försäkringsbolagens finansiering av utvinning och framställning av fossila produkter. Styr i stället dessa pengar till hållbara investeringar.
  • På sikt skall alla banker vara ”gröna”.
10.

Fördjupa demokratin med kunskap och engagemang

  • För att Sveriges klimatomställning i en snabbt föränderlig tid ska lyckas, måste demokrati och delaktighet både fördjupas och ”speedas upp”.
  • Avsätt en ”folkbildningsmiljard” för folkbildning om klimat och biologisk mångfald.
  • Stärk skolans undervisning om relationen mellan människa och natur.
  • Skapa starkare delaktighet och större inflytande genom medborgarråd.
  • Genomför stora satsningar på kompetensutveckling och vuxenutbildning som tidigt hanterar effekterna av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden.
11.

Verka för rättvis omställning

  • Utan rättvisa kommer klimatomställningen att försvåras och försenas. Välfärdsklyftorna måste därför minskas, bl a genom en mer progressiv skattepolitik
  • Avsätt tillräckliga resurser i tid för att stödja regioner och individer som riskerar att påverkas negativt av omställningens effekter.
  • Utveckla förebyggande åtgärder för att minska risken för motsättningar mellan stad och land. Nätet av snabbladdare på den svenska landsbygden ska byggas ut skyndsamt och med fullgod täckningsgrad, så att övergången från fossil- till elbilism blir både realistisk och attraktiv.
  • Respektera samernas rättigheter och verka för en ökad dialog och ett meningsfullt inflytande vid beslut.
12.

Minska konsumtionens klimatpåverkan

  • Materialanvändningen orsakar minst hälften av koldioxidutsläppen och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt är ojämlikheten stor mellan olika länder. En genomsnittssvensk förbrukar årligen 10–15 gånger mer material än en medborgare i ett låginkomstland. Livskvalitet och välbefinnande rymmer många andra aspekter än materiell konsumtion. Materiella behov kan därtill lösas på ständigt nya och smartare sätt.
  • Prioritera åtgärder som minskar konsumtionens negativa påverkan på natur och klimat, tillexempel
    • Låt utrikesflyget betala sina verkliga kostnader,
    • Inför avgiftsfri kollektivtrafik på kommunal nivå,
    • Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),
    • Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,
    • Uppmuntra kulturkonsumtion och övrig ”upplevelseindustri” (teater, film, musik, konst, sport, mm), bland annat genom sänkt kulturmoms,
    • Låt ökad produktivitet i ekonomin tas ut i form av kortare arbetstid.
13.

Öka tempot i EU:s klimatomställning

  • Sverige ska agera för en skärpning av EU:s politik för klimatneutralitet senast 2040 genom att införa koldioxidtullar, en skärpning av utsläppshandeln, ett omedelbart stopp för fossila subventioner inom OECD-området.
  • Verka kraftfullt inom EU för en globalt pris på koldioxid, och i avvaktan på detta införa koldioxidtullar.
  • Arbeta för en tredubbling av investeringarna i förnybar energi och energieffektivisering inom EU.
  • Verka för en ökad beredskap för flyktingmottagande i spåren av klimat- och ekosystemkriserna.
14.

Stöd en internationell konvention mot brott mot Naturen

  • Stöd aktivt förslaget om ekocid som internationellt brott inom Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen.
15.

Öka klimatstödet till fattiga länder

  • Flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning.
  • Inför öronmärkt stöd till utvecklingsländer som avstår från att generera intäkter och jobb från sina skogar och i stället väljer att skydda dem.
  • Inom ramen för fattigdomsbekämpningen bör utbildning av unga kvinnor och tillgång till reproduktiv hälsa prioriteras.

Upp

Berättelser

Gudrun Schyman
Gudrun Schyman

”Nu behövs det en genomgripande systemförändring, inte duttande i kanten. Vi kräver att politikens organisering ändras, att vi monterar ner stuprören och att ekonomin underordnas hållbarhetsmålen.

Vi kräver en ekonomi som sätter planetens gränser före ekonomiska resultat, en ekonomi som är tillväxtkritisk och icke-exploaterande, som vänder på begreppen närande och tärande och som synliggör det obetalda arbetet, som styr om från ett system som bygger på vinstnytta och konkurrens, till samhällsnytta och samverkan. och låter andra värden än arbete och kapital rymmas inom begreppet ekonomi. ”

Anders Wijkman
Anders Wijkman
”Vi lever i en orolig tid. Kriserna avlöser varandra. Pandemin har fungerat som en spegel och visat hur beroende vi är av varandra – och hur sårbara vi är, inte bara för pandemier.
Klimatförändringen i kombination med ekosystemkrisen gör att vårt livsuppehållande system är i fara. Det kan inte ersättas av aldrig så mycket pengar i banken. Samtidigt sker en snabb koncentration av inkomster och förmögenheter. Det urholkar den tillit som är nödvändig för att fatta de beslut som en omställning till en fossilfri ekonomi innebär. Lägg till detta riskerna för en finansiell kris och den snabba utvecklingen av exponentiella teknologier vars fulla konsekvenser är svåra att överblicka. Stora möjligheter men också betydande risker.
Partipolitiken saknar som regel svar på de stora frågorna. Kortsiktigheten är satt i system. Men så kan vi inte klara de stora utmaningar vi står inför. Frågan gäller också politikens förmåga att hantera komplexitet. Vi utbildas fortfarande i vertikala strukturer och ges begränsad hjälp att förstå hur allting hänger ihop.
Vi uppmanar partierna att släppa låsningarna vid gårdagens politik. Dagens stora utmaningar kan inte lösas inom ramen för samma tänkande som skapade dem. Vår fixering vid materiell tillväxt måste ge plats för en utveckling där välfärd och välbefinnande står i centrum.
Den etiska basen för beslutsfattandet måste bli tydligare. Vi behöver en bättre balans mellan människa och natur, kort och lång sikt, privat konsumtion, marknad och offentliga nyttigheter och mellan orimliga belöningssystem och rättvisa.”
Mariam Jallow Tholozan
Mariam Jallow Tholozan, Aktiv i Grönt Initiativ Järva, samt aktör i delningsekonomin
”Jag vill se en klimatvänlig framtid som gör det lätt att leva, men dyrt att släppa ut.
Världen och Sverige behöver inte ännu en röst som talar om att nu är det allvar, men bara är villigt att göra förändringar i marginalen för att åstadkomma det. Det är en lögn som vi inte kan vara villiga att sälja. Det som krävs är så extremt att få vågar räkna på det.
Sverige behöver rösten som talar om det ”seemingly impossible” och som gör det möjligt för människor att föreställa sig ett annat sätt att leva. Att gå på restaurang, träffa sina vänner, gå på konsert, utöva idrott och så vidare är klimatvänliga aktiviteter. Bilfria städer, mer parker, gräsmattor och odlingar gör att människor mår bättre och mindre antal människor dör i luftföroreningar. Nedstängda lokala flygplatser som istället erbjuder klimatsmarta bostäder. Att alla kan färdas fritt och gratis kollektivt till jobbet, vänner och träningar är en vacker klimatvänlig frihetlig idé. Vi kan förändra skattesystem och arbetsmarknad så att det blir möjligt för människor att dra ner på jobb och konsumtion för att istället dela mer och leva mer
När allt fler stänger sina gränser mot klimatflyktingar och främlingsfientligheten ökar, så vill jag se ett Sverige som vägrar tala om flyktingar som ett problem utan en resurs. Som värderar och uppskattar de händer i vård skola och omsorg som verkligen behövs. Som istället sätter höga ambitioner för ett gott flyktingmottagandet med en ambition att bli världsbäst på integration och att sätta nyanlända i arbete.”
KG Hammar
 
KG Hammar

”Jag tar ställning till Klimatalliansen som kristen och teolog. Fred och rättvisa är mina huvudord, och vi behöver leva i fred med skapelsen, allt som finns tillsammans med människan på denna planet. Det betyder att vi behöver en omvändelse och ett nytänkande på djupet avseende vårt plats i tillvaron. Inte som tillvarons herrar utan som medlevande i en livets väv som omfattar allt. Vi behöver öva oss i en ödmjukhet som ger plats åt andra, och det gör vi endast om vi inser att vi inte är universums centrum. För mig är detta istället GUD, villkorslös kärlek som är närvarande i allt, också i oss, och som vill att vi ska återspegla denna kärlek i våra liv.”

Janine O'Keeffe
Janine O’Keeffe, Bachelor Engineering (Electronics), MBA, Active in Climate Movements
”Varför blev jag engagerad i klimatfrågan och ekocid? Som jag ser det är allt annat ganska meningslöst. Vi måste klara klimatkrisen och ekocid, så är det bara! Det nya viruset Corona kommer kanske döda runt 100 miljoner människor, men klimatkrisen är så mycket större, vi kör fort på en väg som kan döda flera miljarder människor! Code Red for Humanity som FN uttrycker det!
Människor har redan dött i decennier i utsatta länder för att rika oavbrutet ökat utsläpp. Forskarna ökar nu varningen! Bränderna i Australien är bara början. Ett område lika stort som Belgien brann säsongen 2019-2020, 22% av hela kontinentens skog på en brandsäsong, det tar lätt 100 till 10,000 år att suga tillbaka den koldioxiden och en sådan säsong kommer runt varje 10 år.
I år ser vi bränderna i Sibirien som lämnar sot i Kanada och på Arktis is, som leder till snabbare avsmältning, som leder till mera bränder. Det kallas för ’cascading tipping points’! Och trots det görs inga radikala åtgärder i Australien eller Sverige. Vilka länder lever upp till Parisavtalet på allvar?

Klimatalliansen ser klimatkrisen och ekocid på allvar, vi förstår att politikerna har varit dödligt tröga och ser att klimatkrisen kräver att våra demokrati fördjupas med medborgarråd. Folket ska vara ett remissinstans för regeringen som har svårt att låta bli att bryta regeringsformen varje dag: kapital 1, paragraf 2, stycke 3: ’Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.'”

William Grönlund
William Grönlund, Folkhögskolelärare
”Jag är lärare. Jag möter nästan dagligen unga människor med en djup oro inför vår gemensamma framtid. Om vi skall klara det stora systemskifte som krävs för att ta oss ur klimatkatastrofen måste bildning och utbildning bli starkare och grönare. Vi människor måste öka vår kunskap om de bakomliggande faktorerna till klimatförändringarna och vilka metoder vi har för att lösa dem. Vi måste se kopplingen mellan våra liv och de system som upprätthåller våra liv.

Med en gemensam förståelse är förändring och hopp inte långt borta!”

Kerstin Lönngren
Kerstin Lönngren, arkitekt och aktivist
”Jag är gammal och allt är mitt fel! Född på 40-talet hör jag till den generation som ställt till det. Aningslösa och med en oändlig framtidstro har vi efterkrigsbarn levt våra liv i ett ständigt tillväxtrus. Mer, större, rikare, häftigare. Vi skaffade oss utbildning, fick jobb, gjorde karriär, gifte oss och skaffade barn, bytte till större hus, köpte bil och båt och sommarstuga, reste mer och mer, så småningom över hela världen. Livet blev oavbrutet bättre!
Successivt har dock notan levererats. Det klimatnödläge mänskligheten nu försatt sig i kräver ett nytt förhållningssätt till vårt liv på jorden. Klimatalliansens uppräknade punkter är exempel på vad detta nya förhållningssätt kräver. Vi måste visa mera ödmjukhet inför vårt beroende av naturen och planetens gränser och detta måste få stora konsekvenser för vår livsstil. Jag vill kunna se mina nio barnbarn i ögonen och jag är beredd.

Klimatalliansen och alla de andra rörelser för en bättre värld, som jag engagerar mig i, är droppar i havet. Men havet består av droppar, och sakta finner vi oroliga varandra. Själv påminner jag mig ofta Margaret Meads ord:
’Tvivla aldrig på att en liten grupp medvetna och hängivna medborgare kan förändra världen. Detta har faktiskt visat sig vara det enda sättet.’
Måtte hon ha rätt!”

Joakim Löf
Joakim Löf, Författare, skribent och debattör, psykolog och fil mag i filosofi.
”Jag har varit intresserad av politik länge och engagerad i frågor om mänskliga rättigheter, en stark sjukvård, humant flyktingmottagande och klimatfrågan. Partipolitiken har varit något av en besvikelse eftersom den handlar om att anpassa sig till en mainstream, det blir lågt i tak och inte så kreativt. En sak jag studerat och som jag skrev om i den bok jag gav ut för några år sedan, ´Behovet av en ny progressiv kraft´. är hur sociala gräsrotsrörelser kan förnya och ge kraft åt politiska rörelser.
Klimatalliansen utgår från klimatrörelsens engagemang och sådana personer som Greta Thunberg som är trötta på mainstreampolitiken. På det sättet kan vi förverkliga ett annat slags politiskt engagemang där varje persons kreativitet tas tillvara. På det personliga planet har jag två små barn och de är en konstant påminnelse om att framtiden är allas vårt ansvar. Vi kan göra det, tillsammans!.”
Linnéa Henningsson
Linnéa Henningsson, aktivist, student & aktiv i Partiet Vändpunkt
”Jag är med i Klimatalliansen för att jag vill bygga upp en bred grön rörelse med så många samarbetsinriktade alternativ som möjligt. Vi behöver en rättvis klimatomställning, och vi behöver den nu. Jag kommer alltid att stå upp för dessa värden och genom Klimatalliansen vill jag verka för att de även ska synas inom politiken.”
Mats Söderlund
Mats Söderlund, författare
”Som författare har jag ägnat mig åt miljö- och klimatfrågor under lång tid. Situationen är betydligt allvarligare än de flesta av oss förstått. Vi vet också mer om vad som behöver göras än många tror, vi har till och med resurserna och metoderna för att läka de sår vi orsakat planeten. Politikernas underlåtenhet att agera är oförlåtlig. Bristen på handling just nu det enskilt största hotet mot den mänskliga civilisationen, mot skogar, hav, stränder. Mot varglaven, ålen, vårsiklöjan, ängshöken. Livet i en hållbar framtid kan bli bättre än vad vi kanske är rädda för. Men då måste vi ta tag i den själva.

Jag är med i Klimatalliansen för att tillsammans med andra kräva att politiker, beslutsfattare och policymakare tar sitt ansvar nu. Inte i morgon, eller övermorgon. Vi måste agera kraftfullt med konkreta åtgärder snarast. Klimatalliansens femton punkter är en bra början.”

Ragnhild Larsson
Ragnhild Larsson, redaktör för Klimatpodden och aktiv i Extinction Rebellion
”Hösten 2015 startade jag Klimatpodden. Jag var frustrerad över den bristfälliga mediebevakningen av det största hot vår civilisation har stått inför och upprörd över att våra politiker, trots alla vackra ord, inte tar tag i klimatkrisen på allvar utan fortsätter med business as usual. Det är ett oerhört brott mot mänskligheten.
Efter att ha intervjuat flera av de ledande klimatforskarna insåg jag på djupet hur allvarlig klimatkrisen är. Då blev jag klimataktivist i Extinction Rebellion, en internationell klimatrörelse som använder fredlig civil olydnad för att förmå politikerna att ändra systemet som förstör förutsättningarna för liv på vår planet.
Vi vet allt vi behöver veta. Nu är det hög tid att agera. Vi behöver bli mer aktiva som medborgare. Det räcker inte längre att gå och rösta vart fjärde år. Vi måste alla göra allt som står i vår makt för att skapa en beboelig planet för kommande generationer, ja för allt levande. Därför har jag engagerat mig i Klimatalliansen.”
Awad Olwan
Awad Olwan, pensionerad imam
”I mitt arbete i Fisksätra har jag arbetat för möten mellan muslimer och kristna genom Guds Hus och samtidigt arbetat mot extremism inom islam. Klimatfrågan har jag reflekterat kring mot bakgrund av det religiösa perspektivet och tankar om miljön som finns i Koranen.
När människan utsågs till ordförande på jorden slöts det förbund som uppdateras med jämna mellan rum. Vid tiden då Muhammad trädde fram på scenen som profet och budbärare utökades avtalet mellan Gud och människan. I fortsättningen ska människans ansvar gälla mer än egen familj och egendom. Människan ska ”bygga upp jorden” (30:41), ”döma rättvist” (4:58), beakta ”balansen i skapelsen” (55:8) och undvika ”smutsning av land och hav” (30:41). Ett misslyckande här får ytterst allvarliga konsekvenser, livet på jorden upphör. Det kallas den yttersta dagen.”
Gerd Johnsson Latham
Gerd Johnsson Latham, chefredaktör för nättidningen manskligsakerhet.se, tidigare verksam på UD

”Jag är redan aktiv i föreningen Klimatriksdagen för att pusha för den omställning som är nödvändig, nu snabbt. Men jag stöder också andra konstellationer, som Klimatalliansen. Nu behövs en övergripande strategi som brett samlar människor och konkret gör Sverige till en fossilfri välfärdsstat som både motverkar utsläpp och står pall för klimatförändringar. Jag vill se klimatneutralitet omkring 2035. För det behöver vi kombinera flera centrala områden:

  • en ny ekonomi byggd på klimaträttvisa där ekonomiska sär- och ägarintressen står tillbaka för helhetens intresse,
  • lagstiftning och regelverk som bl a underställer det finanspolitiska ramverket de klimatåtgärder som nu krävs
  • teknikutveckling, men utan att ständigt mer naturresurser utarmas
  • en stat i förarsätet som tar ansvar och tillför resurser, bl a från en klimatinvesteringsbank, och samverkar med såväl näringsliv som ett klimatkompetent civilsamhälle. Och kvinnoorganisationer, eftersom kvinnor ofta konsumerar mer klimatsmart än män.
Vi kan bli världsledande på riktigt, men inte bara i fråga om teknik utan genom att vi också satsar på mängder av nya jobb som kan skapas när resandet minskar och lokalsamhällen stärks. En avgörande faktor är sänkt skatt på löner så att det lönar sig att anställa och jobba, på alla nivåer, i klimatinriktad forskning och utveckling och på fältet, bl a i ett skogs- och jordbruk som bör inriktas både på stärkta kolsänkor och hållbar livsmedelsförsörjning.”
Thomas Hahn
Thomas Hahn, Docent i ekologisk ekonomi
Thomas Hahn är agronom och forskar om ekosystemtjänster och rättvis samhällstransformation till fossilfrihet.
”Som forskare och lärare möter jag många studenter och beslutsfattare inom politiken och näringslivet som oroas djupt av klimatkrisen. Det är inte konstigt. Det konstiga är att vi inte tar vara på möjligheterna att ställa om samhället så att vi löser krisen. Vi verkar vara ännu mer rädda för medicinen än för sjukdomen. Självklart kommer det nya hållbara samhället, och vägen dit, att innebära stora förändringar. För de allra flesta av oss kommer nog nyttan och glädjen att vara betydligt större än uppoffringarna. Vi kommer att vinna oerhört mycket i ökad trygghet och säkerhet. Vi kommer att få mer meningsfull fri tid, mindre stress. Vi kan äntligen förverkliga det liberala idealet att maximera människors frihet så länge som det inte går ut över andra människors frihet. Vi kommer att mogna som mänsklighet, se bortom BNP och fokusera på livskvalitet och hållbar utveckling.

Klimatalliansens 15 punkter är en god början på de politiska och ekonomiska förändringar som behöver göras för att förverkliga en bred hållbarhetsvision, som människor från höger till vänster borde kunna ställa sig bakom.”

Kristina Persson
Kristina Persson, grundare av tankesmedjan Global Utmaning, tidigare statsråd och ledamot av Europaparlamentet
”Klimatkrisen är den största utmaningen av alla Vi är på väg mot 3-4 graders uppvärmning under detta århundrade med dagens politik. Detkan bli ännu värre. Det är en skandal och ett komplett underkännande av förmågan att styraoch ta långsiktigt ansvar i världen. Sverige är inget undantag. Redan för 30-40 år sedan fannsdet tillräckligt med kunskaper om klimatuppvärmningens sannolika konsekvenser för att deskulle reagera och agera med kraft. FNs medlemmar skrev på en överenskommelse om attbekämpa utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, men sen fortsatte alla som vanligt.Hur ska jag kunna se mina fem barnbarn i ögonen om jag inte gör allt som står i min makt föratt åtminstone mitt eget land ska börja göra rätt? Inget annat land i världen har bättreförutsättningar att snabbt ställa om till fossilfrihet än Sverige.
Därför är civilsamhällets och medborgarnas eget engagemang så viktigt. Om vår och andraregeringar ska våga ta de snabba och radikala steg som krävs för att bygga ett fossilfrittvälfärdssamhälle krävs medborgarnas aktiva stöd och engagemang.”
Sasja Beslik
Sasja Beslik, hållbarhetsekonom, pensions­bolaget PFA, Danmark

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Upp