Klimatalliansen

Nyhetsbrev

Utan uppföljning blir många klimatåtaganden som en ost med mer hål än materia: exemplet Stockholm

Facebook
Twitter
LinkedIn
Annika Carlsson Kanyama

Annika Carlsson Kanyama

Medlem i Klimatalliansen
sammankallande för Matgruppen KA Sthlm
Research Director, Adjunct
FOI och LTH

bell-pepper-g6574cdc4c_1920

Del 1 av KA Sthlms arbete för mer hållbar och klimatsmart mat i Stockholms stad. 

Det är ganska lätt för organisationer att sätta ambitiösa klimatmål och ingen sådan med någorlunda självbevarelsedrift kan väl undvika att göra det i dagens klimatkris. Det är bra att mål sätts men ännu bättre om det sedan finns ett system för att följa upp att målen uppnås! 

Min erfarenhet från att ha arbetat som miljö-och hälsoskyddsinspektör säger mig att man själv måste titta på djuren i en lagård för att avgöra om de har gödselpansar eller inte och att man själv måste gå igenom kemiska produkter på affärshyllorna för att kolla att de inte innehåller till exempel ozonnedbrytande ämnen. Sen kan man ha  mycket bra lagar och förordningar om miljö- och djurskydd men som blir verkningslösa utan det här fundamentala grävandet.

I Klimatalliansens Stockholmsgrupp har vi bland annat bildat en grupp som arbetar med mat där  fokus är på att minska klimatpåverkan från maten som serveras av Stockholms stad, där ca 160 000 elever serveras lunch varje dag. Vi har hittat en Matstrategi som Stockholms Kommunfullmäktige antagit och som är alldeles utmärkt. Den täcker flera aspekter på mat såsom säkerhet, svinn, biologisk mångfald och klimat. Särskilt tydlig är den vad gäller att mer växtbaserat är avgörande för att minska klimatpåverkan från den kost som staden serverar. Det finns också mål för hur många kg växthusgasutsläpp som stadens matinköp får orsaka för 2023 – 1,6 kg växthusgaser per kg inköpt mat jämfört med 1,9 kg år 2022. Staden har också köpt in ett system för att mäta klimatpåverkan från den inköpta maten via serviceförvaltningen.

I denna Matstrategi finns också en plan för hur ambitionerna ska följas upp. Det står att det ska finnas ett nätverk av förvaltningar och stadsdelsnämnder som koordineras av Utbildningsförvaltningen. Mycket bra tänkte vi och ville veta hur de arbetar så vi kontaktade Utbildningsförvaltningen som bekräftade att nätverket fanns. Men det gick inte att få reda på vad nätverket gjort år 2022 – hur ofta de träffats, vad det fanns för agendor eller minnesanteckningar, vilka som varit med eller någon verksamhetsberättelse. Det var inte så att tjänstemännen svarade att informationen var hemlig – de svarade helt enkelt inte alls på de frågorna. Vad vi dock fick veta var att inga möten med nätverket är planerade under 2023 och att ingen verksamhetsinriktning för detta år finns. Ryktesvägen fick vi också höra att nätverket inte fungerade.

Nu kommer det intressanta med att vara aktivist, nämligen vad gör KA Stockholm då? Står med plakat utanför Utbildningsförvaltningens kontor, ringer pressen, skriver debattartikel eller uppvaktar politiker? Hitintills har vi skrivit och ringt till två politiker i Utbildningsnämnden från S och V och väntar nu på svar några dagar. För mig är det oklart om de överhuvudtaget kommer att höra av sig men vi får se. Under tiden följer vi upp andra spår i anslutning till Matstrategin genom att ta reda på hur man arbetar på stadsdelsnivå och i skolor.  Har de tillgång till mjukvara för att mäta klimatpåverkan från den mat de serverar eller inte? Används den i så fall och känner man till klimatmålet för 2023? 

Det känns som om detta grävande är precis vad som behövs just nu och säkert kan man arbeta med andra frågor än mat på just det här inspektörsinspirerade sättet.

Facebook
Twitter
LinkedIn

Läs våra tidigare blogginlägg