April var den varmaste månaden som någonsin uppmätts globalt, och medeltemperaturen för de senaste 12 månaderna är den högsta som någonsin registrerats. Ännu har inte siffrorna kommit för maj, men att utvecklingen går på fel håll råder det ingen tvekan om.
Klimatsituationen är akut, och befolkningsökningen i världen tillsammans med ökande konsumtion bidrar starkt till den globala uppvärmningen.
Klimatalliansen går till val i Europaparlamentet med ett mål att bromsa befolkningsökningen genom att stärka kvinnors rättigheter kring sex och barnafödande, med hjälp av EU:s biståndspolitik.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC beror klimatförändringarna främst på att människor förbrukar mer och att jordens befolkning ökar.
Mindre familjer innebär lägre konsumtion och därmed lägre utsläpp.
FN förutspår att världens befolkning ökar med 2,4 miljarder till år 2088, från 8 till 10,4 miljarder. En stor del av ökningen förväntas ske i Afrika, där befolkningen beräknas stiga från idag 1,4 miljarder till cirka 3,8 miljarder år 2088. FN:s modeller utgår ifrån att betydligt färre människor föds än idag, men om det inte blir så i Afrika, där minskningen i flera länder har stannat upp, kan kontinentens befolkning öka med ytterligare miljarder.
Små förändringar i födelsetal kan ha stor påverkan på miljön och hur människor mår. En global minskning med 0,5 barn per kvinna skulle enligt FN:s prognos 2022 kunna leda till att världens befolkning blir runt 7 miljarder år 2088.
Minskad konsumtion, särskilt i områden med hög konsumtion, kan också förbättra miljöförhållandena avsevärt.
Att det föds färre barn i fattiga länder är särskilt bra, eftersom mindre familjer underlättar förbättringar av levnadsstandarden, precis som det gjort i Europa tidigare.
Det mest effektiva sättet att minska folkökningen är frivillig familjeplanering och gratis preventivmedel, något som stärker kvinnors rättigheter kring sex och barnafödande. Därför bör EU:s biståndspolitik prioritera och stödja det.
De flesta afrikanska länder har egna mål om att begränsa befolkningsökningen. EU bör samarbeta med dem genom att ge direkt bistånd till familjeplaneringsprogram. Dessutom bör EU stödja internationellt bistånd via program som FP2030, vars syfte är att öka tillgången till och användningen av familjeplaneringstjänster globalt.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, rapporterar om ökad undernäring, men nämner sällan att den snabba befolkningsökningen förvärrar problemet. Medier fokuserar istället ofta på låga födelsetal, trots att få länder har minskande befolkningar.
För att skapa en hållbar framtid måste Sverige och EU ta itu med befolkningsökningen genom att prioritera frivillig familjeplanering och kvinnors rättigheter, både lokalt och globalt. Det är en av de mest effektiva strategierna för att minska mänsklighetens påverkan på vår planet.
Att begränsa befolkningsökningen är inte bara en fråga om miljömässig hållbarhet, utan också om social rättvisa och förbättrad livskvalitet för kommande generationer.
Vi måste erkänna befolkningsökningens roll i klimatkrisen. Det är dags att Sverige och EU agerar utifrån det för att säkerställa en hälsosam och livskraftig planet.
Pontus Bergendahl, Stefan B Nilsson, Anne Casparsson och Petra Schagerholm, EU-kandidater