Klimatalliansen

Nyhetsbrev

Kulturarvet hotas av klimatförändringarna

Debattartikel publicerad i Expressen den 2 juli 2023

Sedan Återställ våtmarkers aktion på Nationalmuseum har många debattörer förfasat sig i tidningar och på sociala medier. Det stora hotet mot vårt gemensamma kulturarv är dock inte klimataktivister – utan klimatkrisen, skriver debattören.

Foto: Återställ Våtmarker

DEBATT. Sedan Återställ våtmarkers aktion mot Claude Monets tavla på Nationalmuseum har intresset för den sena impressionismen fått ett uppsving i Sverige. Trots att museet snabbt meddelade att tavlan var oskadd förfasades många i debattartiklar och kommentarsfält. Vem hade Monet gjort illa? Var tavlan ändå skadad?

Kanske kände många konservativa att deras monopol på kulturkrig var hotat.

Det är inte vi klimataktivister som hotar världens kulturskatter. Om konservativa skribenter som Edward Blom hade lyssnat på sjuksköterskorna Maj och Emma när de smetade färg på museets skyddsglas så hade de förhoppningsvis delat vår oro och sorg.

”Konservativa och andra som påstår sig ”värna kulturarvet” borde därmed oroa sig mindre för klimataktivister – mer för klimatkrisen.”

Förstörelsen av vår planet är så omfattande att den är det enskilt största hotet mot vårt kulturarv. Världen över vittrar byggnader, kyrkor och kulturlämningar sönder av utsläpp från transport och industri. Översvämningar och extremväder står för en massiv förstörelse av historiska städer. Redan i dag hotas 49 världsarv av klimatkatastrofen – från Venedig och Dubrovnik till Skara Brae i Skottland.

Hotar kultur och natur

Enbart i Kronobergs län skadade stormen Gudrun över 3 200 av länets 11 000 fornlämningar. Konservativa och andra som påstår sig ”värna kulturarvet” borde därmed oroa sig mindre för klimataktivister – och mer för klimatkrisen.

Läget är minst lika allvarligt för världsnaturarven. 80 av världens mest artrika platser, bland annat det Stora barriärrevet och Amazonas regnskog, är direkt hotade. Sverige är inte förskonat. Klimatkatastrofen håller på att beröva oss våra nationalparker.

Att vi valde Monets tavla var inte godtyckligt. Hade Monet levt i dag hade han inte fått vattna sina blommor, då Frankrike just nu drabbas av landets värsta torka någonsin. En strid om vattnet vid reservoaren i Sainte-Soline har gjort frågan högaktuell och klimatgruppen SLT (Les Soulèvements de la Terre) förbjuds nu av den franska regeringen.

I svenska trädgårdar brukas mycket av den torv som bryts i Sverige, där den bryts ned och förvandlas till koldioxid i atmosfären. Torv är skadligare än något annat fossilt bränsle – det är som att hälla olja på rosorna.

Rikta ilskan mot politiker

Konst måste vara en del av samhällsdebatten. Det är bara död konst som hänger ostört bakom glas på museum. Alla som blev upprörda när vi använde Monets tavla för att uppmärksamma det klimathelvete vi rusar mot – rikta er ilska mot våra politiker i stället. Kulturen är en manifestation av mänskligheten och den ger oss en förståelse över vilka vi är och vad som gör livet värt att leva. Detta håller vi på att förlora av ren dumhet, lättja och girighet.

Om ni menar allvar med er oro över våra gemensamma kultur- och naturskatter – låt oss tillsammans göra motstånd mot ett destruktivt system. Läget är för akut för att nöja sig med att enbart rösta vart fjärde val.

Låt oss stå upp som samhällsmedborgare och säga att vi inte accepterar politikers eviga passivitet. Det är nödvändigt om vi vill behålla vårt kulturarv i framtiden.

Som bonus kanske vi även kan rädda vår framtid.

Pontus Bergendahl, talesperson för Återställ Våtmarker (och Klimatalliansen)

Läs våra tidigare blogginlägg