Klimatalliansen

Nu ställer vi upp i EU-valet

Klimataktivisten om fängelsestraffet: "Jag gjorde nytta"

Facebook
Twitter
LinkedIn

Artikel i SydSvenskan publicerad 13 september
Text: Elin Fjellman

Bara ett halvår efter frigivningen riskerar han sin andra fängelsedom. I veckan stod Lundabon Pontus Bergendahl inför rätta för att ha hindrat biltrafik i Stockholm. Klimataktivisten är övertygad: fredlig civil olydnad är nödvändigt. Men hur effektivt är det?

Han skulle ha varit i Stockholm. En av hans klimatrörelser, Återställ våtmarker, inleder nu en ny motorvägsblockad som ska pågå september månad ut. Istället är han i Lunds tingsrätt, åtalad för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten.

På väg in i sal 3 är han förväntansfull.
– Det rättsliga efterspelet till aktionerna är ett sätt för oss att göra oss hörda.

Förhandlingen gäller en tisdagseftermiddag i centrala Stockholm 2022. Mitt i rusningstrafiken gick Pontus Bergendahl och ett hundratal andra aktivister ut i korsningen mellan Sveavägen och Kungsgatan med en stege och en rosa roddbåt. De var där i ungefär tre timmar, och enligt åklagaren gjorde de sig skyldiga till sabotage.

Det är sjätte gången som Pontus Bergendahl står inför rätta som klimataktivist. Och det är andra gången som utgången kan bli fängelse. Han är redo, säger han när vi träffar honom inför rättegången.

– Jag står upp för hur man bör vara som människa i en mörk tid. Så känner jag efter mitt första fängelsestraff.

I hans hem klättrar mogna björnbär på en yttervägg. Huset är också hans arbetsplats: för några år sedan sade han upp sig från jobbet som mellanchef och blev, med ok från sin familj, klimataktivist på heltid. Sedan dess lever han på besparingar.

Han ingår i både Extinction Rebellion och Återställ våtmarker, två överlappande rörelser vars grundkrav är en samhällsomställning i linje med Parisavtalet.

Det var Greta Thunberg och hennes skolstrejksrörelse som inspirerade Pontus Bergendahl att börja engagera sig för klimatet 2018. Han demonstrerade på gator och torg. Med tiden kände han att det inte räckte.

– Vi måste agera i någon sorts proportion med det klimathelvete vi är på väg emot. Det är liksom inte rimligt att stå med ett plakat på ett undanskymt torg.

I familjen Bergendahls lilla trädgård hörs ett svagt trafikbrus. Det kommer från väg E22 där Pontus Bergendahl och några aktivistvänner i Extinction Rebellion en marsdag 2021 satte upp falska 90-skyltar fast maxhastigheten egentligen är 110. Det var en protest mot den omstridda planerade breddningen av E22 i norra Lund. Men det stora budskapet var att det råder ett nödläge för klimatet.

I oktober samma år tog han ett nytt steg som aktivist i en landsomfattande flygprotest som samordnades av Extinction Rebellion. Med hjälp av en stege och en matta tog han sig in på Ängelholms flygplats och fram till start- och landningsbanans ena kortsida. Han höll upp en skylt med texten ”Flyget eller livet”.

Flygplatsen i Ängelholm hotades av nedläggning år 2020 när sju nordvästskånska kommuner räddade den genom ett köp.

– Vi ville stänga ned flygplatsen. Punkt slut, säger Pontus Bergendahl i dag.

Efter en kort stund kom en polisbil körande. Det var inte första gången han greps. Han hade också blivit dömd till böter flera gånger. För att ha blockerat trafik utan att lyda polisens order om att avbryta, och för att ha stört en riksdagsdebatt.

Men när han tog sig till landningsbanan var det första gången som han medvetet gjorde något som kan leda till fängelse.

– Du måste vara beredd att kasta dig ut i det okända och hoppas att det löser sig. Annars händer ingenting! säger han.

Straffet blev två månaders fängelse för ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt”. Domstolen ansåg att Pontus Bergendahls agerande, trots att han ”vidtagit vissa åtgärder” riskerade att skada andra.

Domen ledde inte till några starka protester mot Ängelholms flygplats.

– Jag vet ärligt talat inte hur mycket det har påverkat kommunerna som äger den.

Man skall vara drastisk och radikal i aktionerna för att väcka folk

Däremot uppmärksammades gripandet och fängelsedomen. Han är övertygad om att han gjorde en insats för samhället under de vinterveckor som han var inlåst på Tygelsjöanstalten i Malmö.

– Jag kände att jag gjorde nytta. Folk som jag inte ens känner skrev till mig om sin frustration över att inget händer och att det jag gjorde är hoppfullt.

Han följer ickevåldsprinciper om fredlig civil olydnad.

– Jag skulle aldrig kunna medvetet skada någon annan människa, fysiskt eller psykiskt. Så jag skulle exempelvis aldrig repa någons bil eller göra någon ledsen genom att säga taskiga saker.

Däremot tvekade han inte inför att denna sommar gräva igen några av företaget Neovas diken i en torvtäkt i Värnamo. Återställ våtmarker stod bakom protesten mot torvproduktionens klimatutsläpp.

Attityden är viktig för honom som klimataktivist.

– Man skall vara drastisk och radikal i aktionerna för att väcka folk men sedan vara lyssnande, vänlig och öppen i diskussionerna efteråt.

Pontus Bergendahl var en tidig medlem av svenska Extinction Rebellion. Klimatgruppen föddes i Storbritannien 2018 och fick självstyrande avknoppningar över världen. Vägblockader och andra ordningsstörande aktioner var från början ett kännetecken för Extinction Rebellion.

Vi befinner oss i en klimatkatastrof och vi agerar för allas liv och hälsa

I Lunds tingsrätt säger Pontus Bergendahl det han brukar säga: 

– Jag handlade i nöd.

Han var med och planerade aktionen.

– Vi planerar inte för att störa trafiken. Vi vill framföra vårt budskap. Men det finns ingen demonstration som inte påverkar andra.

En knäckfråga i rättssalen är om Pontus Bergendahl verkligen gjorde sig skyldig till sabotage som ger fängelse. Störde och hindrade han den allmänna samfärdseln på ett allvarligt sätt? Åklagaren Mårten Petersen hävdar det. Bland annat för att ambulanser valde längre vägar än de skulle ha gjort utan demonstrationen, och för att busstrafiken stördes. Inget säger att utryckningstrafik skulle ha påverkats.

– Men det fanns en risk, säger åklagaren. Det balanseras mot demonstrationsrätten.

Ilskan blev stor förra året när en ambulans på väg till sjukhuset fastnade i köerna som uppstod vid en Återställ våtmarker-aktion i Stockholm. Det spreds felaktiga uppgifter om att personen i ambulansen hade avlidit.

Före rättegången ger Pontus Bergendahl sin syn på saken.

– Vi beklagar både olägenhet för bilister och pendlare i kollektivtrafiken och förstår att det kan ställa till problem för vissa med våra blockader. Men vi befinner oss i en klimatkatastrof och vi agerar för allas liv och hälsa.

Grupperna där han ingår kontaktar polis och SOS alarm inför sina vägblockader. Och de har en plan för att utryckningsfordon ska komma fram.

I december 2018 var Pontus Bergendahl själv bilisten som stoppades av klimataktivister. Det var Extinction Rebellions första vägblockad i Malmö, vid Triangeln.

– Det blev så tydligt för mig att jag skulle ha varit på andra sidan.

Nu är han en av de tiotal personer som regelbundet reser till huvudstaden och limmar fast sig i vägbanan med gruppen Återställ våtmarker som bildades 2022.

– Att återställa våtmarker är det billigaste och enklaste sättet att minska utsläppen, säger Pontus Bergendahl.

Med sina blågula skyltar har rörelsen stulit publikens uppmärksamhet på evenemang som Allsång på Skansen, Melodifestivalen och vid förra årets final i svenska cupen mellan MFF och Hammarby. Det var också Återställ våtmarkers aktivister som gjorde röda handavtryck på en inglasad tavla av Claude Monet på Nationalmuseum i somras, och limmade fast sig vid verket.

Vi är inte ute efter att vinna en popularitetstävling. Vi vill få till en förändring

Att göra färgavtryck på en tavla är en mer proportionerlig reaktion på klimatkrisen än att köpa en elbil, enligt Pontus Bergendahl.

– Det finns en större uppoffring i att smeta färg på en tavla. Det skakar ju om mycket mer. Inte skrivs det någon artikel i tidningen om att någon köpt en elbil. Men smetar man färg på en tavla, då skrivs det!

En opinionsundersökning som Återställ våtmarker låtit göra visar tycker en stor majoritet av svenskarna, 76 procent, att det är viktigt att återställa våtmarker.

Men samma undersökning visar att en nästan lika stor andel, 71 procent, inte tycker att det är berättigat att blockera trafik eller avbryta fotbollsmatcher eller konserter för att uppmärksamma klimatkrisen

– Vi får väldigt mycket hat när vi går ut och stoppar folk på motorvägarna, säger Pontus Bergendahl.

Men han säger också:

– Vi är inte ute efter att vinna en popularitetstävling. Vi vill få till en förändring.

Men hur ska det gå till utan brett, folkligt stöd?

Under 2019 mobiliserade Greta Thunberg miljontals demonstranter i samtida aktioner i städer över hela världen. Extinction Rebellion har haft demonstrationer med 650 deltagare, enligt Pontus Bergendahl. Återställ våtmarker hittills största demonstrationerna har bestått hundra personer. Totalt är ungefär två hundra personer på något sätt aktiva.

– Regeringen nonchalerar oss fullständigt!

Därför har Återställ våtmarker nyligen fattat beslutet att inte längre rikta sig mot riksdag och regering. Istället tänker rörelsen försöka bilda ett medborgarråd, utifrån ett tvärsnitt från befolkningen.

De svenska makthavare och opinionsbildare som fokuserar på framstegen avfärdar han som ”mjuka förnekare”.

– De mjuka förnekarna är farligare än klimatförnekarna. De tar fram enstaka positiva tecken och sprider ett falskt, dödligt, hopp. Alla tecken på global nivå visar att vi accelererar mot en planetär katastrof.

Han kandiderade själv till riksdagen i det senaste valet 2022. Han ingår i Klimatalliansen där den förra ledaren för Feministiskt initiativ Gudrun Schyman och den förre ärkebiskopen KG Hammar ingår. Klimatalliansen fick bara 1 702 röster, 0,03 procent.

– Nyttan vi gjorde var att skapa en debatt i de andra partierna.

Om Klimatalliansen ska ställa upp i EU-valet 2024 eller riksdagsvalet 2026 är ännu inte bestämt. I vilket fall som helst tänker Pontus Bergendahl inte bli någon ”vanlig” politiker. Han har tappat hoppet om politikens hantering av klimatfrågan, och andra stora samhällsproblem.

– De är fast i politisk positionering, pajkastning och kortsiktigt röstfiske. De traditionella ideologierna fungerar mer som ett sänke som förhindrar omställningen än att vara en källa till visioner om en värld vi kan leva i.

Pontus Bergendahl tror att opinionen till slut kommer att stå på hans sida. Att han själv, och andra aktivister, döms till fängelsestraff tror han kan hjälpa till.

– Om vi har jättemånga aktivister i fängelse och regeringen fortsätter att fullständigt nonchalera vad vi säger, då tror jag att folk kommer att bli upprörda och ifrågasätta vad det är som händer.

När rättegången avslutas i Lund yrkar åklagaren i första hand på fängelse i mellan två och tre månader. I andra hand på villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Pontus Bergendahl vänder sig till domaren och nämndemännen. Han ber om en dom som han kan förstå. Hur, frågar han, kan det inte vara ett nödläge när miljontals människor redan dör av effekterna av den farligt snabba uppvärmningen av planeten?

– Jag har tre döttrar. Får jag agera i nöd för att rädda deras framtid som vi alla vet är hotade på grund av politikernas agerande? För att inte lagen skall vara meningslös så måste det finnas ett läge där enskilda individer får agera för att rädda allt de bryr sig om.

Han lämnar rättssalen med blanka ögon och ett budskap:

– Blir jag dömd för sabotage så kommer jag att överklaga.

Facebook
Twitter
LinkedIn

Läs våra tidigare blogginlägg