Ju fler desto bättre!

Sara Malm, Miljö- och klimatpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, har kommenterat vår politik (1) och vi tänkte passa på att svara och förklara mer hur vi tänker. Först och främst är det bra om fler är klimatradikala, ju fler desto bättre. Vi valde namnet Klimatallians just för att visa på behov av samling mellan olika krafter i klimatfrågan.

Målsättningen att vara klimatneutral 2035-2040 handlar om vilken takt vi tror vi kan genomföra omställningen på och samtidigt nå andra viktiga målsättningar som social rättvisa. Det är förstås öppet för debatt hur man kan nå detta snabbare och vi är öppna för det.  Sara Malm hoppas att Klimatalliansen “ska bli” tillväxtkritisk. Faktum är att en av våra punkter handlar just om att eftersträva andra mål än ekonomisk tillväxt, så där slår hon in öppna dörrar.

Vidare lyfts frågetecken kring elektrifiering, att det skulle leda till fler gruvor och vindkraftverk i Norrland och att det skulle vara kolonial exploatering. Först vindkraften: som går att läsa i vår  plattform föreslår vi att kommuner där vindkraft byggs ska få skatteintäkterna från verksamheten. Vindkraft är inte exploaterande i sig utan det handlar om var de placeras och hur processen att ta beslut går till. Får vi delaktighet för glesbygdskommunerna kommer vi runt problemet till stor del. Vi lyfter även mer havsbaserad vindkraft som en viktig del av lösningen framåt.

Vad gäller gruvdrift antar vi att man syftar på batteriproduktionen. Det är ett nytt problem som vi just börjat se lösningar för. Återvinning av batterier är en aspekt som behöver utvecklas, en annan att forska fram nya batterityper med mindre användning av ovanliga metaller (2). Sedan finns det ett behov av mer kraftfull infrastruktur för elöverföringar inom Sverige när det blir mer laddning som krävs och även när nya former av mindre miljöskadligt stål ska produceras. Där måste man styra så att ökad användning av metaller för infrastruktur som delvis är oundvikligt vägs upp av minskning på andra områden med ökade skatter på naturresursanvändning (t.ex. ökade gruvavgifter och klimattullar). Slutligen är en del av gruvdriftens klimatpåverkan att man använder tunga fossildrivna maskiner och där finns en möjlighet till elektrifiering med rätt stimulanser.

En större fråga för elektrifieringen är ju bristande inkomster i glesbygd. Det leder till att man  har svårt att ha råd med elbil även om man skulle få en laddinfrastruktur på plats genom statliga investeringar. Där behöver vi diskutera brett politiskt hur vi jämnar ut ekonomiska skillnader i Sverige. Skatteutjämningssystemet är klassiska vägen men kan ha nackdelen att uppfattas som att minska det kommunala självbestämmandet. Andra vägar som borde diskuteras mer är att lyfta kostnader från kommunerna till staten som är ojämnt fördelade över landet t.ex. försörjningsstöd eller äldreomsorg. Även andra sätt att ändra skillnaden i kommunalskatt mellan ekonomiskt starka och svaga kommuner kan diskuteras.

Elkonsumtionen kan behöva minskas i många sektorer för att väga upp ökad elanvändning inom stålproduktion och transporter. Det kan stimuleras av statliga investeringar på olika sätt. Samtidigt är det svårt att se hur omställningen ska lyckas utan att elproduktionen kan behöva öka när fossila energikällor fasas ut.

Vi förstår de farhågor som Feministiskt Initiativ lyfter. Utmaningen är gigantisk. Vi hoppas vi kan hitta ett samförstånd i vad vi strävar mot: en rättvis ekologisk omställning. Det är därför vi bildat en allians. 

Joakim Löf, författare och psykolog

William Grönlund, Folkhögskolelärare

  1. https://feministisktinitiativ.se/roster/vi-ar-sveriges-mest-klimatradikala-parti/
  2. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-bilar-klimat-och-miljo

7 reaktioner på ”Ju fler desto bättre!”

  1. Hej!
    Jag heter Marianne Påsse och jag har jobbat med ekonomi- och pengafrågorna i snart 40 år. Jag har själv funderat mycket på att bilda en paraplyorganisation för föreningar, organisationer, grupper och enskilda för att enat och kraftfullt kunna driva frågor som leder till en hållbar och rättvis framtid. Medan jag funderar (sedan 3-4 år tillbaka) har det bildats många grupper (paraplyn eller allianser) med samma syfte. Jag blev glad när jag såg att klimatalliansen har identifierat ’mina’ frågor, plus flera. Mina FRÅGOR till er är två:
    1. Kan en förening eller grupp gå med i klimatalliansen?
    2. Hur jobbar ni gentemot politiker? Har ni någon ’kärngrupp’ som organiserar aktioner/skriver debattartiklar?
    Detta syns inte på hemsidan vilket gör mig orolig. De 15 punkterna är suveräna men hur ska trycket på politiker och andra med makt i samhället åstadkommas?
    Skickar med mina punkter:
    BNP-måttet ska bytas ut emot något som mäter de fysiska resurserna och måendet: Det finns redan flera exempel: Happy planet Index, ISEW, Ecological footprints etc. Nya Zeeland har gjort det.
    Inför Bankdelning (Glass Steagal Act 1930-talet) De vinstdrivande affärsbankerna får stå för sina förluster själva! V och MP har motionerat om detta i riksdagen.
    Återupprätta sparbankssystemet som placerar överskott lokalt.
    Folkbanker är en bra idé
    Ändra i aktiebolagslagen: Ta bort vinsttvånget som sätter fokus på helt fel saker i ekonomin. Privata ’vinstpengar’ i stället för att tillgodose medborgares och samhällets behov.
    Divestera AP-fonderna Inga skattepengar/pensionspengar till oljeindustrin
    Gröna frågor behöver särskild tillsyn; skogspolitiken och jordbrukspolitiken
    Röda frågor likaså. Bort med privata vinster i välfärden!
    Stöd Positiva pengars arbete med Riksbanken. Bilda opinion för att RB ska kunna ge ut e-kronor till staten

    1. Hej Marianne!
      Du skriver att du har två frågor till oss … men jag ser i alla fall minst tre 🙂 Jag ska försöka svara efter bästa förmåga.

      1. Kan en förening eller grupp gå med i klimatalliansen?
      Nej. Alla som är med i klimatalliansen är det i egenskap av privatperson. Sedan bär man förstås som individ med sig erfarenheter från t.ex tidigare engagemang. Men Klimatalliansen är inget ”represntanskap” utöver att var och en representerar sig själv…

      2. Hur jobbar ni gentemot politiker? Har ni någon ’kärngrupp’ som organiserar aktioner/skriver debattartiklar?
      Detta syns inte på hemsidan vilket gör mig orolig. Ja. Är man intresserad av att vara mer aktiv än ”bara” betalande medlem så kan man skriva till oss. Vi samlar ihop alla med intresse att bidra lite extra i en grupp som vi kallar ”referensgruppen” … den har i sin tur fler grupper inom sig – som jobbar med olika saker … typ kommunikationsgrupp, strategigrupp, redaktionsgrupp, skrivstugor o.s.v…

      De 15 punkterna är suveräna men hur ska trycket på politiker och andra med makt i samhället åstadkommas? Inledningsvis handlar det om att skapa rörelse. I februari skall föreningen ta ställning till huruvida vi ska ställa upp i valet 2022. Om vi väljer att göra det kommer sannolikt trycket på de etablerade partierna att öka. Men det återstår att se 🙂

      Mycket av de frågor du nämner finns med i vårt program med krav. Kom gärna med oss och bli lite mer aktiv i referensgruppen.

      Allt gott!
      /William

  2. Vi behöver en diskussion om varför frågan att bli ett politiskt parti är aktuell. Jag gick med i alliansen just för att det var en opolitisk rörelse. Som kan agera helt baserad på fakta och utöva påtryckning på ALLA partier. Alla partier behöver hjälpas åt för att det ska gå att ställa om. Men visst är det bra med ett politiskt parti som har miljön som sin profil. Och åsikterna om Miljöpartiet uppfyller dne kostymen de varierar. Men om Klimatalliansen ska starta ett nytt parti kommer bara det att splittra miljöväljarna över flera alternativ och risken att röster på Alliansen är bortkastade röster är stor. Dessutom ökar sannolikheten att även Miljöpartiröster blir värdelösa. Den som applåderar om Klimatalliansen blir ett parti, det är M, KD, och SD. Jag förstår inte hur ni kan föreslå det. Och här riktar jag mig speciellt till Anders Wijkman och Sasja Beslik vars miljöengagemang jag följt länge och vet är gediget och seriöst. HUR TÄNKER NI?

  3. Helene,
    Du tar upp en mycket viktig fråga, dvs vad skulle hända om Klimatalliansen lanseras som parti inför det kommande valet? Hur stora är chanserna att lyckas hyggligt? Hur skulle ett sådant agerande påverka f f a Miljöpartiet? Är det risk för att rösterna från de väljare som vill lägga sin röst på ett tydligt grönt alternativ splittras med resultatet att mp åker ur och Klimatalliansen inte kommer in?
    Jag delar denna farhåga. Och jag har uttryckt stor tveksamhet betr en partibildning med hänvisning till detta argument. Därtill har jag varit tveksam med hänsyn till den korta tid som står till buds att organisera ett fullgott deltagande i valrörelsen.

    Gudrun Schyman med flera har en annan syn och hävdar bl a att när ett nytt parti dyker upp med fokus på vissa frågor så stärker det alla partier som ger prioritet åt dessa frågor. Gudrun tar lanseringen av FI som ett exempel. När FI dök upp var det många som sade att det skulle ”drabba” partier som redan gav kvinnofrågona stor uppmärksamhet. Men Gudrun menar att så inte skedde; snarare aktiverades kvinnoperspektivet över lag hos partierna.
    Gudrun menar också – och där håller jag till stor del med – att dagens partier ger alltför litet prioritet – inte bara åt klimatfrågan – utan åt flera andra utmaningar vi som mänsklighet och samhälle står inför. Exempel på detta är ekosystemkrisen – dvs överutnyttjandet av vitala ekosystem och förlusten av biologisk mångfald – den växande ojämlikheten, nya pandemier, exponentiella teknologier mm Slutsatsen där blir att Sverige – och inte bara Sverige – behöver nya partier som kan driva på för de systemförändringar som behövs.

    Så frågan är knepig, minst sagt. Jag har inte satt ned foten ännu, även om jag hittills har gett uttryck för stor tvekan mot tanken på en partibildning. Under alla förhållanden blir medlemsmötet 12 februari mycket viktigt.

  4. Var står ni frågan om pandemin? Alla riksdagspartier har bundit upp sig att stöda den unika svenska strategin. Trots svidande kritik från det internationella forskningssamhället, Världshälsoorganisationen, Europeiska Smittskyddsorganisationen, Vetenskapsakademien och Coronakommissionen fortsätter det oreserverade stödet. Strategin älskas av näringslivet som från dag ett legat bakom. Idéerna om flockimmunitet sprids internationellt genom Great Barrington Declaration med stöd av amerikansk fossilindustrin – samma krafter som sprider klimatförnekelse. Genom UD ordnades föreläsningar med Tegnell i Brasilien med katastrofalt resultat, massdöd och skövling av Amazonas, plus ny mutation genom hög smittspridning. Antivaxxrörelsen hämtar inspiration till ”naturlig” immunitet och redan när antimunskydd antirestriktionsdemonstratinerna började fanns svenska flaggor med.
    Frågan är känslig, de etablerade partierna vågar inte gå emot en opinion, i stället för att sprida kunskap och väcka opinion. Jag har själv varit med i Vänsterpartiet i snart femtio år men överväger att lämna nu. Vänstermedia är rädda och tiger ihjäl frågan. Ingen vågar ifrågasätta personkult och desinformation som lett till så höga dödstal och den långcovid många tvingas leva med.
    Eftersom pandemin är en följd av klimatkrisen måste vi räkna med att den kommer tillbaka – om den nånsin tar slut. Det krävs en rörelse som står fri från näringslivets lobbyister och vågar ta ställning, inte duckar när det gäller. Utan förändringar i vårt sätt att leva, i produktion och konsumtion, hela samhället, kan vi aldrig rädda klimatet.

    1. Hej Karin!

      Klimatalliansen är en rörelse vars primära mål är att förändra sättet som den etablerade politiken talar om klimatförändringarna samt, förstås, att de börjar agera. Det betyder i sin tur att vi inte har kunnat forma en politik på alla områden eller kanske inte heller kommer att göra det. Den svenska strategin avseende hanteringen av pågående pandemi kan mycket väl vara en sådan fråga. Vi har hur som helst ingen politik eller ställningstagande just nu.
      Mycket forskning pekar på, precis som du nämner, att pandemier som denna kan komma att bli vanligare ju mer naturresurser människan tar i anspråk och ju större utbredningen av mänsklig verksamhet blir.
      Klimatalliansen tar både upp dessa frågor och frågan om att mäta samhällelig framgång som något annat än ökad BNP. Se exemplen nedan.

      5. Börja mäta rätt saker
      • Låt kvalitativa mål kring välfärd och välbefinnande – som god hälsa, meningsfulla jobb, rättvis fördelning, friska ekosystem och stabilt klimat – vara styrande.
      • Anslut Sverige till The Wellbeing Economy Alliance (Nya Zeeland, Skottland, Wales, Island och Finland).
      12. Minska konsumtionens klimatpåverkan
      • Materialanvändningen orsakar minst hälften av koldioxidutsläppen och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt är ojämlikheten stor mellan olika länder. En genomsnittssvensk förbrukar årligen 10–15 gånger mer material än en medborgare i ett låginkomstland. Livskvalitet och välbefinnande rymmer många andra aspekter än materiell konsumtion. Materiella behov kan därtill lösas på ständigt nya och smartare sätt.
      • Prioritera åtgärder som minskar konsumtionens negativa påverkan på natur och klimat, tillexempel – Låt utrikesflyget betala sina verkliga kostnader,
      – Inför avgiftsfri kollektivtrafik på kommunal nivå,
      – Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),
      – Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,
      – Uppmuntra kulturkonsumtion och övrig ”upplevelseindustri” (teater, film, musik, konst, sport, mm), bland annat genom sänkt kulturmoms,
      – Låt ökad produktivitet i ekonomin tas ut i form av kortare arbetstid.

      Jag hoppas detta var ett svar på din fråga.
      Allt gott!
      /William. Sekreterare i Klimatalliansens styrelse.

  5. Ja har arbetat med miljöfrågor och har studerat dem sedan 70-talet. Det finns inga enkla sanningar och inga enkla
    lösningar. Problemet med miljöfrågor är komplexiteten. Vi har hos den stora befolkningen i världen en helt för låg utbildning
    och kunskap. Vi måste ändra synen på det vi kallar materiellt välstånd. Vi måste lära oss att tänka nytt. Vi kan inte leva mot naturen. Vi kan inte bygga hus i sanden som ligger vi havet. Vi kan inte ……

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.